Den här dagen har sugit apballe... Jag har en massa saker som jag bara skulle vilja spy ut i en enda osammanhängande lång mening, men vad skulle vara poängen med det?... Fick iaf nätt och jämnt stanna kvar å äta mat med Virres familj när Mats skulle firas, på villkoret att vi inte pussades eller kramades, eftersom dom tycker att det är obehagligt tydligen. Kan man hitta mer känslolösa människor som säger så? Nej, jag kommer nog aldrig vara någon de kommer tycka om, och helt ärligt orkar jag inte bry mig heller, jag orkar inte fjäska nå mer, för uppenbarligen ger det inget ändå... Och så frågade de Virre om han ville följa med på en resa till Teneriffa i april, och han sa självklart ja, och varför skulle han inte göra det? Jag önskar bara att jag oxå blev prioriterad på det sättet av mina föräldrar. Och det är ju lugnt, han har ju råd att åka med mig oxå, men då kommer vi till problemet att jag inte har råd att åka någonstans, eftersom jag måste gå på den där jävla fittskolan och inte får något jävla extrajobb så jag har inga jävla pengar. Så slutsatsen av det hela är att han och Berna anagligen kommer åka någonstans själva, för jag kommer aldrig få ihop pengar till det, och hur kul känns det?!

Den här helgen har oxå gått mkt till att tänka på alla idioter man har träffat genom åren och alla psykiska men man har fått av alla kommentarer...Jag har kommit fram till att jag hatar mig. Så enkelt är det, jag hatar mig. Det skulle vara skönt att gå å lägga sig å dö, eller skära sönder sig själv lie och hoppas på att ingen hittar en innan det är för sent... Det är så jag känner och det kommer nog inte att ändras. Jag känner mig äcklig och jag mår illa bara av att tänka på det. Tar ni illa upp av detta, varsågoda, gör ni inte det, så varsågoda i alla fall, för livet suger.